Ämeliää

jag förstår inte, riktigt

men man ska inte riktigt förstå allt heller... ha ja lärt mig..

men fan heller...

jaja..

känns som att jag gör en klasskompis jobb.. och jag ligger eftersom fan, varför ska jag vara så snäll och rar och gullig för ? varför ? varför är ja så fruktansvärt snäll? tar emot skit, och hjälper andra och står inte riktigt för  att ja verkligen har super mycket, varför vill jag hjälpa till? förstår inte allt bara trycker på mig...

jag som har kämpar så mycket med arbete med häst, nu får man IG 11 dagar kvar till studenten och jag ligger efter som fan, och kommer aldrig hinna med ett skit...

och nu ska ja dra in fakta till hennes arbete för ja är egentligen färdig med det dära... åh ja orkar bara inte helt sjukt... och killen man gillar som mest, ska dra nu i morgon, för att skjuta och sånt där...

försökt vara glad för honoms skull..men jävlar i mig vad allt är svårt och bara klänger sig fast inom mig, som nå jävla kvistar som stryper mitt hjärta. allt med skolan så mycket ja ligger efter...

söka jobb... och allt är bara fyfyan... och

killen bara sticker..  ;( känns som en evighet.. och allt känns sååå tråkigt..

jag tycker om honom såååå!

ohc jag vet inte riktigt vad ja ska ta mig till....

känner mig konstig känner mig varm och sjuk och tårarna ha smält mig ner försöker plugga med allt gör bara ont, ligger efter som fan med allt., hinnner inte med längre och förstår verkligen ingeting..

men jag vet inte riktigt vad ja ska skriva eller vad ja ska säga. men alla läsare får ha de så bra!!